Min kollega och vän, Leif Mettävaino från GS och jag har precis kommit hem från Burma. Vi träffade delar av ledningen för demokratirörelsen och många modiga fackliga aktivister som riskerar att kastas i fängelse för att de organiserar fackliga nätverk i industrizonerna utanför Burmas huvudstad. Vi besökte arbetare i deras hem som närmast kan beskrivas som slum. De vittnade om vidriga arbetsförhållanden, extremt långa arbetstider och låga löner, 350-400 kronor per månad.
Burmas rättmätiga ledare, ledaren för NLD partiet, Aung San Suu Kyi har förvisso släppts ”fri” från fängelse och den långa husarresten, men på ytan har inga större förändringar i riktning mot demokrati skett. Under vår vistelse i Burma fördes något så ovanligt som samtal mellan Aung San Suu Kyi och regeringen. Kravet från NLD och Aung San Suu Kyi är att alla politiska fångar släpps fria !
Vi träffade två av de tre mest inflyteserika personerna i demokratirörelsen. Journalisten och politikern U Win Tin, blev frisläppt för knappt tre år sedan efter 19 år i fängelse. Vi besökte U Win Tin (bilden ovan) i hans hem som var mycket spartanskt. Han har valt att bära fängelsekläderna som ”fri” för att visa att Burmas folk är fångar i sitt eget land.
Det är mycket trist att den svenska regeringen är så tysta när det gäller att kritisera diktaturen i Burma. Har regeringen någon dold och hemlig agenda ? Eller vad döljer sig bakom deras totala passivitet ?
Länk till NLD hittar du här.
Vill också berätta att jag besökt ett mycket bra fackligt projekt i Kambodja. Jag fick träffa aktiva fackliga textilarbetare, de läste fackliga studicirklar. Givetvis under mycket knappa och tuffa förhållanden, men jag blir lika glad när man får träffa unga aktiva fackliga kamrater som kämpar för att få bättre arbetsförhållanden.
erikbandersson 